Helande uppdrag

Publicerat i: Vardag
 

Det var svårt att hitta en bekväm liggställning på det kalla, illaluktande golvet. Jag befann mig tillsammans med min syster i Segersta, för att utöva yoga i skolas idrottshall. Under den s.k. långa vilan uppmärksammade jag en närvaro i rummet, intuitivt visste jag att det var min guide, Blue Eagle. Jag höjde min frekvens och lyssnade till hans budskap.

– Du behövs på Sahlgrenska i Göteborg, sa han med allvarlig ton.

Jag som med ens förstod att det var akut frigjorde mitt sinne, lämnade kroppen och följde med honom.

Blue Eagle berättade för mig att flickan vi skulle till heter *Mimmi, hennes mamma *Sara.

Mimmi hade under dagen genomgått en tarmtransplantation. Först såg allt bra ut, sen tillstötte komplikationer och Mimmis kropp började stöta bort det främmande organet. Läkarna meddelande Sara att hennes dotter var döende, Sara var förtvivlad, grät, fick panik och bad om hjälp.

Blue Eagle guidade mitt medvetande till ett rum där en liten flicka låg kopplad till livsuppehållande apparater. Hennes mage var bandagerad, dränageslangar med sårsekret löpte längs sidorna på kroppen. En kvinna, som till utseendet påminde om flickan, satt och höll hennes hand i sin. Det måste vara mycket traumatiskt, tänkte jag.

Runt sängen stod sju änglar och bevakade situationen. Telepatiskt bad de mig bilda en healingcirkel tillsammans med dem runt flickan och hennes mamma. Aldrig tidigare hade jag bildat en cirkel tillsammans med änglar. Jag kände hur hjärtat fylldes med vördnad och tacksamhet medan jag tog plats mellan två av dem. Jag öppnade min kanal och riktade energi mot Mimmis svaga kropp. Flickans aura absorberade energin, växte sig starkare och helades.

Mamman slutade att gråta och tittade runtomkring sig i rummet. Det såg ut som hon sökte efter något med blicken. Jag förstod att hon kände av vår närvaro.

Plötsligt kom en pojke in i rummet, gick fram till Mimmi och tog hennes hand i sin. Han såg allvarlig ut när han vände sig mot mig.

– Hej, jag heter Adam, Mimmi har fått min tarm, hon behöver min hjälp, hennes kropp försöker stöta bort den. Min närvaro är viktig för att hon skall överleva.

Adam berättade för mig att han avlidit pga. sjukdom och hur lycklig han var att Mimmi skulle få en chans att leva vidare tack vare donationen. Adam var något år äldre än Mimmi, med det hade läkarna löst genom att lägga en bit av tarmen på utsidan av kroppen, i väntan på att hon skulle växa i den.

– Det är viktigt att vår energi bildar en synergi med varandra för att hennes kropp skall acceptera min tarm. Jag kommer att stanna hos henne tills dess.

Förundrad över visheten och kärleken Adam utstrålade, änglarnas närvaro och den energi som precis utspelade sig framför mina ögon var stor.

I fjärran hörde jag en röst, yogaledarens. Jag gav tecken till Blue Eagle att jag behövde lämna Göteborg och bege mig tillbaka till Segersta. Han log och nickade.

Innan jag lämnade rummet tackade jag både min guide och änglarna för förtroendet, och gav Adam en kärleksfull blick. Vilken fantastisk kille, tänkte jag. Så fint av honom att hjälpa Mimmi. Jag förstod att hon var lyckligt lottad som mött honom.

I Segersta var yogapasset över. Jag som nyligen kommit tillbaka till kroppen reste mig försiktigt för att åka hem.

På vägen hem berättade jag för min syster om mötet med Mimmi, donatorn Adam, änglarna och deras gemensamma insats under långa vilan.

Dagen efter ringde syrran upp mig. Hon hade talat med mamman som berättat att operationen gått bra trots att tarmen var för stor. Hon hade beskrivit att läkarna varit tvungna att lägga en bit av tarmen utanför kroppen eftersom donatorn var äldre än Mimmi. När Sara trodde allt var över uppstod plötsligt komplikationer och Mimmis kropp började stöta bort tarmen. Mimmi föddes med en defekt tarm och läkarna gav henne högst ett år att leva. Idag är hon tonåring.

 

För kännedom: Mimmi heter egentligen någonting annat och hennes mamma likaså. Med hänsyn till dem så är namnen i berättelsen fiktiva.